Kvinnopolitiskt forum uppstod ur ett behov av att diskutera med andra kvinnor och skapa en gemensam förståelse av den struktur vi lever i. Vi ville lyfta upp kvinnors personliga erfarenheter till en kollektiv nivå. Då inte bara gällande reproduktion och sexualitet, som man ofta spontant förknippar uttrycket ”Det personliga är politiskt” med, utan också gällande konflikten om arbete. Till arbete räknar vi inte enbart det avlönade arbetet utan också det oavlönade slitet som väntar oss hemma när den oavlönade arbetsdagen är slut. För att möjliggöra arbetskraftens existens krävs det att någon lagar mat, diskar, städar, uppfostrar och tar hand om barnen. Med hänvisning till kultur, tradition, biologi och religion har kvinnor genom historien påförts det största ansvaret för detta arbete.
Det här är inte nya frågor, men de har hamnat i skymundan ett tag. Feminister på sjuttiotalets vänsterarena, i bland annat Sverige, Italien och USA, ställde samma frågor som vi gör idag: vem tjänar på könsmaktsordningen och hur?
Vindarna har blåst åt både höger och vänster sedan dess. Men kapitalismen består, liksom jakten på den oändliga profiten. En hel värld organiseras utifrån denna grundläggande logik. Nu år 2009 är det ekonomisk kris igen och trots att världsekonomin försatts i ”undantagstillstånd” och krisens orsaker stavas finansiella derivat, optionsmarknader och hedgefonder så måste vi hålla huvudet kallt. Back to basics.
Kapitalismen kan öka sina vinster på två sätt. Dels kan den hitta nya områden att göra vinstdrivande och dels kan omkostnaderna sänkas och på det sättet minska kostnaden för produktionen. Det enklaste är då att sänka lönekostnaderna, antingen genom att få färre personer att utföra mer arbete eller få oss att utföra mer av arbetet oavlönat. För att uttrycka det enkelt menar vi att kapitalismen bygger på det oavlönade arbetet, d.v.s. att folk tvingas utföra arbete som är nödvändigt för kapitalismen, utan att det anses vara en del av den kapitalistiska produktionen. De senaste åren har en diskussion kring det oavlönade arbetet blommat upp. Vi välkomnar den debatten men har samtidigt påpekat dess brister. I den debatten har man ofta fokuserat på det så kallade immateriella arbetet. Det är en viktig diskussion då den visar hur det krävs alltmer av vår tid för att uppfylla arbetsmarknadens krav, utan att vi får någon lön för den tiden. Vi tvingas lägga ner tid på att slipa på vår ”sociala kompetens” eller att lära oss datorprogram, för att över huvudtaget kunna få arbete. Däremot berör den diskussionen endast en bråkdel av det oavlönade arbetet. Vi har istället hävdat och kommer att fortsätta hävda diskens relevans i en analys av det kapitalistiska samhället.
Tittar man på det arbete som genom historien tills största delen har påförts kvinnor ser man att det genomsyrar hela samhället och bildar den grund på vilken kapitalismen vilar. Det är hushållsarbetet som gör att vi kan gå och arbeta och det är relationsarbetet, såsom uppfostrande av barn, som skapar nya arbetare.
När kvinnor började protestera mot den rådande arbetsdelningen blev reaktionerna till en början hårda. Utan mycket stöd från männen inom arbetarrörelsen fick man driva sina frågor utanför den traditionella politiska arenan. Resultatet blev bl.a. vilda strejker och utkastade chefer. Metoder som vi idag kan känna igen hos papperslösa som inte heller inkluderas i den traditionella arbetarrörelsen. Efter många år av kamp lyckades man till slut omvandla en del av det oavlönade arbetet till avlönat. En historiskt tillfällig välfärdsstat blev sålunda svaret på kampen för jämlikhet.
I praktiken förblev dock arbetsdelningen densamma. Kvinnor fortsatte att dominera i det som blev den offentliga sektorn och förblev underavlönade, om än inte oavlönade. Idag ser vi en privatiseringsvåg och neddragningar i den offentliga sektorn. De delar som kan göras vinstdrivande skall ut på entreprenad och de andra skall åtminstone kosta så lite som möjligt. Vi tycker därför att det vore intressant att se på hur det här påverkar kvinnors arbetssituation och hur mycket den traditionella arbetsdelningen påverkar vår förmåga till motstånd. Vi vill vidga ramarna för diskussionen kring arbete därför att vi tror att om vi inte gör det så kommer vi aldrig komma framåt.
Kvinnopolitiskt forum har sedan starten tagit avstamp i det spektra av aktivister och teoretiker som kombinerat en kritik av könsmaktsordning och kapitalism. Och vi har sedan dess utvecklat och spridit teorier om kvinnors arbete och kamp. På gatan, på sociala forum och utanför Svenskt Näringsliv. Nu vill vi göra det i en för oss ny form.
Vi kommer att jobba kring fyra huvudteman som alla ryms under begreppen arbetsvärdering och arbetsdelning. Dessa fyra teman kommer vi att presentera i texter, ordna seminarier kring och även belysa genom konkret gatuaktivism i samband med dagspolitiskt aktuella frågor. Vi vill med den här kampanjen skapa debatt och ett större utrymme för en vänsterfeministisk agenda. Vi hoppas att fler feminister kommer att vilja lägga sig i debatten. Grunden för att kunna genomföra projektet är att samla så många erfarenheter som möjligt. Vi vill ha med just din erfarenhet, för vi vet att du har en! Maila oss eller dyk upp på någon av våra träffar och berätta om dina tankar kring detta!
Du är välkommen att gå med i Kvinnopolitiskt forum och driva kampanjen men det kommer också att finnas tillfällen för att delta mer sporadiskt i aktioner och seminarier.
Vi har spånat ihop möjliga infallsvinklar på våra teman. De fyra teman som vi kommer att arbeta med är:
Arbetsmiljö
Komponenter: belastningsskador, sjukskrivningar, rehabilitering, mentala och fysiska aspekter på arbetsmiljö, både på jobbet och hemma, psykosocial arbetsmiljö, skiktningar på jobbet, fibromyalgi, ”kvinnosjukdomar”, arbetslivsinstitutet, sjukskrivningar vid graviditet, stress, tempo, deltid, försämringar i offentlig sektor p.g.a. nedskärningar (ex handläggare, städning), ”plötslig jobbdöd” i Japan, just in time och timanställningar kopplat till sjukskrivningar. Dödsfall i yrkeslivet, strejk vs sjukskrivningar, kamper mot nedskärningar, kollektiva lösningar på personliga stressmoment.
Arbetstid
Dubbelarbete, stresskurva för kvinnor (hur upplever man arbetstiden), deltid, osäker arbetstid, restid, den oavlönade arbetstiden, jourtid, ofrivillig arbetslöshet, a-kassa, sociala försäkringar (sämre som deltidare), policy att inte anställa på för höga procent, fyllnadstid, hur mycket måste vi egentligen arbeta?, arbetstid kopplat till avgifter, tidsstudier, sammanställning av allas krav om deltid/heltid, olika förutsättningar att utnyttja sin tid, tidskontroll, slimmad produktion, 24h-samhället, arbetstiden styrd av vinstbehov, kamper för förkortad arbetstid.
Privatiseringar
Individualisering, vinstkrav i offentlig sektor, insyn, checklista vid övertagande, entreprenörssamhället - egna företagare, ideologi kontra ekonomi, utförsäljningsförlust, segregering, Täby aid, lägga ut på entreprenad – kommunens försvunna ansvar, ”kärnverksamhet”
Försörjning
A-kassa, sjukförsäkring, deltid, entreprenörskap, osäkra anställningar, oavlönat arbete, avgiftsamhället, löneskillnader, produktivitetsnivå kopplad till lön, familjeförsörjarlön, OB, kvinnor för lönespridning, LO-kollektivets bristande solidaritet, omkostnader, sätt att dryga ut lönen på jobbet, man har ju sina stjäl.